Återblick på John Pilgers varningar från 2016 om USA:s krigshets mot Ryssland och Kina

Det visar Caitlin Johnstone i denna artikel efter omläsning av John Pilgers artikel från 2016. Översättning till svenska av Niklas Hallander.

Imars 2016 publicerade den välrenommerade australiensiska journalisten och filmskaparen John Pilger en artikel med titeln "Ett världskrig har börjat. Bryt tystnaden", där han kraftfullt varnade för det amerikanska imperiets aggressiva upptrappning mot Ryssland och Kina. Att läsa om delar av den år 2023 är som att se någon placera flaggor bredvid nyligen planterade frön som så småningom skulle växa till de enorma problem som vår värld nu står inför.

Det är som att lyssna på en tidsresenär som från det förflutna varnar människor för ett allvarligt misstag som de var på väg att begå. Pilger pekar på USA:s provokationer i Ukraina, Natos militarism och inringningen av Kina och varnar för den ökande risken för kärnvapenkrig och noterar att utgifterna för kärnvapenstridsspetsar "steg högre under Obama än under någon annan amerikansk president".

"Under de senaste arton månaderna har den största uppbyggnaden av militära styrkor sedan andra världskriget – ledd av USA – ägt rum längs Rysslands västra gräns", skrev Pilger. "Inte sedan Hitler invaderade Sovjetunionen har utländska trupper utgjort ett så uppenbart hot mot Ryssland".

"Ukraina – en gång en del av Sovjetunionen – har blivit CIA:s nöjespark", skrev Pilger. "Efter att ha iscensatt en kupp i Kiev kontrollerar Washington i praktiken en regim som är granne och fientligt inställd till Ryssland: en regim som är nedlusad med nazister, bokstavligen. Framstående parlamentariker i Ukraina är politiska ättlingar till de ökända fascisterna OUN och UPA. De hyllar öppet Hitler och uppmanar till förföljelse och fördrivning av den rysktalande minoriteten".

"I Lettland, Litauen och Estland – grannar med Ryssland – placerar den amerikanska militären ut stridstrupper, stridsvagnar och tunga vapen", sade Pilger. "Denna extrema provokation mot världens andra kärnvapenmakt möts med tystnad i väst".

"Det som gör utsikterna för ett kärnvapenkrig ännu farligare är en parallell kampanj mot Kina", fortsatte Pilger. "USA omringar Kina med ett nätverk av baser, med ballistiska missiler, stridsgrupper, kärnvapenbestyckade bombplan. Denna dödliga båge sträcker sig från Australien till öarna i Stilla havet, Marianerna och Marshallöarna och Guam, till Filippinerna, Thailand, Okinawa, Korea och över Eurasien till Afghanistan och Indien. Amerika har hängt en snara runt Kinas hals. Detta blir inte till nyheter. Tystnad från medierna; krig från medierna".

Pilger lyfte fram hur hans hemland Australien drogs in i Washingtons krigsförberedelser mot Kina, en trend som sedan dess har blivit mycket värre i takt med att krigstrummorna hörs allt högre.

"Under 2015 genomförde USA och Australien under stort hemlighetsmakeri den största enskilda militära luft- och sjöövningen i modern historia, känd som Talisman Sabre", skrev han. "Syftet var att repetera en luft- och sjöstridsplan och blockera sjövägar, som Malackasundet och Lomboksundet, som skär av Kinas tillgång till olja, gas och andra viktiga råvaror från Mellanöstern och Afrika".

Pilger skrev allt detta medan han förberedde sig för att släppa sin utmärkta film "Det kommande kriget mot Kina", som skulle komma ut senare samma år. I filmen visar han hur USA har omringat Kina med krigsmateriel på ett sätt som skulle betraktas som en krigshandling om det skedde nära amerikanska kustlinjer, och understryker allvaret i utsikterna till en kärnvapenkonflikt.

Allt som Pilger varnade för visade sig vara som han sa att det var. Ett krig i Ukraina har brutit ut på grund av den USA-stödda kuppen 2014 och Rysslands rädsla för ett alltmer expansionistiskt och militaristiskt Nato, medan USA:s militära inringning av Kina snabbt har ökat i takt med att fientligheterna mellan de två supermakterna accelererar och närmar sig en brytpunkt, vilket inte minst underlättas av den militärbas i kontinentstorlek som kallas Australien. Det som bara var bakgrundshistorier 2016 dominerar nu dagens rubriker.

"Jag publicerar en av mina senaste artiklar om propaganda. När kommer journalisthögskolorna att öppna denna viktiga sida för de som vill bli journalister? När det akademiska läsåret börjar, finns det då en enda kurs om västerländsk propaganda? Eller är denna tystnad också propaganda?"

Jag tar upp detta eftersom jag tycker att det är viktigt att visa att vi har varit på väg mot en global konflikt mellan stormakter i flera år, och att det har utvecklats på ett sätt som vissa såg komma på långt i förväg. Mycket av Pilgers arbete skulle kunna kallas profetiskt, men Pilger är ingen profet – han är bara en journalist med örat mot marken som kritiskt har granskat imperiets beteende i årtionden. Han kunde tidigare än de flesta med precision peka ut den väg som vår värld har slagit in på, och den har fortsatt längs samma väg med skrämmande hastighet ända sedan dess.

Om du kan se vilken bana ett föremål befinner sig på kan du avgöra var du måste stå för att stoppa dess framfart. Det faktum att vi under alla dessa år har befunnit oss på en linjär bana mot en global konflikt mellan kärnvapenstater visar att det är av existentiell betydelse för varje levande organism på den här planeten att styra undan från denna bana. Ändå vill medierna fortfarande att vi ska fokusera på kändisskvaller, partipolitik och Donald Trump.

Världskriget närmar sig fortfarande. Vi måste fortfarande bryta tystnaden och sätta oss på tvären. Våra makthavare har styrt i den här riktningen under lång tid nu, och de kommer inte att ändra riktning förrän vi tvingar dem.

Nobelpristagare varnar: Ukrainakrisen för Europa närmare ett kärnvapenkrig

Av Knut Lindelöf -2023-01-20

Fjorton Nobelpristagare har nu skrivit på ett internationellt upprop och kräver omedelbar vapenvila i Ukrainakriget och för humanitär hjälp till alla som drabbas av krigets förfärliga verkningar. Pristagarna med bland andra Barry Barish, Giorgio Parisi och Andre Geim, varnar för att upptrappningen i retorik och i militära aktioner har fört Europa mycket närmare användning av kärnvapen. Uppropet - hittills undertecknat av 800 personer (17 januari) - har initierats av DESY partikelfysikern Hannes Jung och organisationer som the Science4Peace Forum och the Ukrainian Pacifist Movement. I uppropet säger de att forskare nu måste bryta tystnaden om den ökande risken för kärnvapenkrig.

I svensk översättning (av Redax) lyder uppropet som följer:

"I kriget mot Ukraina, som vi fördömer å det starkaste, har många människor dödats, många krigsförbrytelser begåtts, och hat och rädsla skapats och förstärkts. Vi uppmanar till en omedelbar vapenvila och humanitär hjälp till krigets alla offer.

Upptrappningen med ord och militära handlingar har fört Europa mycket närmare användning av kärnvapen. Inför möjligheten av enorm och knappast ens tänkbar global förstörelse, eller en regional katastrof med planetariska konsekvenser, kan vi som forskare inte hålla tyst: Varje kärnvapenattack från vilken sida som helst kommer att skapa svar och repressalier från andra kärnvapenmakter, och på kort tid kan miljontals människor dödas, enorma områden på land och hav förstöras och förorenas. Atmosfären skulle bära radioaktiva ämnen och sot, vilket skulle kunna leda till kärnvapenvinter och global svält. Vetenskapliga studier visar tydligt att när kärnvapen väl avfyrats finns det mycket lite tid kvar att tänka klart och det finns ingen väg tillbaka från beslut som fattas i hast.

Medan vi är upptagna av kriget i Europa och kärnvapenhotet, har vi alla andra allvarliga och farliga kriser som måste lösas - särskilt klimatkrisen - med stormar, översvämningar eller torka i många länder, som hotar miljoner. Globala livsmedels-, ekosystem-, sociala- och energikriser påverkar redan låginkomstländer allvarligt.

Istället för att delta i krig måste vi lägga alla våra ansträngningar och resurser på att lösa dessa problem. Som vetenskapsmän är vi engagerade i forskning till förmån för mänskligheten och att trycka på för en fredlig värld där varje levande varelse ska ha en framtid.

Vi kräver av alla politiker och politiska ledare:

• Stoppa den verbala eskaleringen, sluta göra uttalanden och fatta beslut som kan förstöra allas vår framtid;
• Använd vetenskapen som riktningsgivare för dina beslut, och fatta beslut som tillåter en framtid för oss alla;
• Minns Hiroshimas och Nagasakis inferno, lyssna på Hibakushas överlevande och ta hänsyn till historien och deras personliga vittnesbörd.

Vi kräver av alla regeringar, särskilt de med kärnvapen och de som är i militärt allierade med dem:

• Förklara skyndsamt offentligt att ni ansluter er till policyn att inte först använda kärnvapen eller andra massförstörelsevapen, och avstå från all användning av dessa vapen;
• Anslut Er till FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen.

Uppropet undertecknades initialt av följande Nobelpristagare:

• Prof Dr Gerardus 't Hooft (Nobel Laureate in Physics 1999), Physicist, Utrecht University, The Netherlands
• Prof Dr Barry C. Barish (Nobel Laureate in Physics 2017), Physicist, California Institute of Technology (Caltech), Pasadena and U.C. Riverside, USA
• Prof Dr Jacques Dubochet (Nobel Laureate in Chemistry 2017), Biophysicist, University of Lausanne, Switzerland
• Prof Dr Joachim Frank (Nobel Laureate in Chemistry 2017), Biophysicist, Columbia University Irving Medical Center, NY, USA
• Prof Dr Sir Andre K. Geim (Nobel Laureate in Physics 2010), Physicist, University of Manchester, UK
• Prof Dr Takaaki Kajita (Nobel Laureate in Physics 2015), Physicist, University of Tokyo, Kashiwa, Japan
• Prof Dr Michel Mayor (Nobel Laureate in Physics 2019), Physicist, University of Geneva, Switzerland
• Prof Dr Giorgio Parisi (Nobel Laureate in Physics 2021), Physicist, Rome University La Sapienza, Italy
• Prof Sir Christopher A. Pissarides (Nobel Laureate in Economics 2010), Economist, London School of Economics and Political Science, UK/Cyprus
• Prof Dr Sir Peter Ratcliffe (Nobel Laureate in Physiology or Medicine 2019), Medicine, Ludwig Institute for Cancer Research and The Francis Crick Institute, London, UK
• Prof Dr Sir Richard J. Roberts (Nobel Laureate in Physiology or Medicine 1993), Molecular biologist, New England Biolabs, MA, USA
• Prof Dr George P. Smith (Nobel Laureate in Chemistry 2018), Molecular biologist, University of Missouri, Columbia, USA
• Prof Dr Sir Fraser Stoddart (Nobel Laureate in Chemistry 2016), Chemist, Northwestern University, USA
• Prof Dr Joseph H. Taylor Jr (Nobel Laureate in Physics 1993), Physicist, Princeton University, USA

Uppropet initierades av:

• Science4Peace Forum
• International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
• Naturwissenschaftler*innen Initiative Verantwortung für Frieden und Zukunftsfähigkeit
• Ukrainska pacifiströrelsen

Olof Palme och ett kärnvapenfritt Europa. 

Vad som hände under Palmes och andras jobb med ett kärnvapenfritt och demilitariserad zoner i Europa, åren 1979, 85-87. USAs "Compact of Free Association," som vi hör i vår media och politiker upprepa idag. Och Belauan President Haruo Remeliik who was assassinated on June 30, 1985 just before he was to publicly state his support for the nuclear-free constitution. Utöver Israel´s sammarbete med Apartheid Africa, vapenaffärer och kärnvapen. 1985-04-01, HOUTHALEN -- Politiska ledare, arbetar-, militär- och fredsledare från 27 länder, undertecknare av Helsingforsöverenskommelsens slutakt (1975) samlades i Belgien mellan den 28 februari och 3 mars för att diskutera gemensamma fredsproblem och säkerhet. En av de fyra workshoparna fokuserade på olika förslag om en kärnvapenfri och väsentligt demilitariserad zon i Europa.

Även om olika tidigare förslag i denna riktning nämndes och jämfördes, var det huvudsakliga förslaget som granskades det från Albert De Smaele, en belgare som hade varit en ledande figur i den ursprungliga Helsingforsprocessen från starten. Till slut mottogs resolutionen som antogs av workshopen med godkännande av hela konferensen, som omfattade 175 delegater.

Denna plan fick stöd av hundratals inflytelserika politiska ledare i hela Europa, med acceptans av idén av representanter för Sovjetunionen, som var många och aktiva i diskussionerna.

Man kom överens om att projektet skulle förverkligas när tillräcklig politisk vilja finns för att tvinga regeringar att främja idén med övertygelse.

De Smaeles förslag skulle ha fem faser:

Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att inga kärnvapen eller konventionella vapen avfyras från eller vid zonen.

Kärnvapen och konventionell rustning skall frysas i zonen som omfattar området mellan de två kärnvapengränserna och bakom dessa, såsom beskrevs av undertecknarna av SALT Il i augusti 1979 när de insåg att en övergripande balans fanns mellan de två alliansernas kärnvapenstyrkor;

Kärnvapen och konventionella vapen ska gradvis dras tillbaka från zonen i balanserade proportioner;

Kärnvapen och konventionell rustning ska minskas parallellt på europeiskt territorium som helhet, och platserna för de bevarade vapnen ska specificeras;

Slutligen ska de icke-nukleära nationerna vara effektivt organiserade för icke-nukleärt försvar.

Sedan 1981 har de nordiska fredsrörelserna arbetat hårt för att få de nordiska länderna att förklaras som kärnvapenfri zon.

Hösten 1985 arrangerade socialdemokraterna från alla de nordiska länderna ett stort politiskt möte i Köpenhamn som enbart handlade om denna fråga. Alla politiska partier från alla de nordiska länderna deltog.

Kommittén lade fram ett förslag om en nordisk kärnvapenfri zon. Enligt detta förslag åtar sig de deltagande länderna att inte producera, utveckla, ta emot, testa eller sätta in kärnvapen. De får inte förbereda sig för att ta emot kärnvapen, och de måste lova att deras soldater inte kommer att tränas i att använda kärnvapen, att ingen transitering av kärnvapen kommer att äga rum på deras territorier och att de inte kommer att etablera fordon för att leverera kärnvapen.

DEN 25 AUGUSTI FRÅN HÖGSTA DOMSTOLEN FRÅN BELAUS högsta domstol ursäktade sig själv från att bedöma den juridiska anmärkningen mot grundlagsändringsprocessen. Han åberopade hot mot sitt liv och sin familj. Fyra dagar senare sa högchefen Ibedul Gibbons att han också lade ner sin stämningsansökan till försvar av Belaus kärnvapenfria konstitution.

Femtio kvinnliga äldste fortsatte med att väcka talan mot ändringsprocessen, som de lade ner den 8 september, med hänvisning till hot mot deras liv. Kvällen innan beväpnade män dödade far till aktivisten Bernie Keldermans och advokaten Roman Bedor, ledare i kampen för att behålla konstitutionen.

Domare Robert Hefrer, som noterade de nedlagda rättsliga åtgärderna mot processen som ändrade procentandelen röster som behövdes för att ändra Belaus kärnvapenfria klausul, sa att fallet kunde tas upp igen på grund av atmosfären av våld och rädsla.

Folkomröstningen för Compact of Free Association, som kommer att tillåta amerikanska krigsfartyg att använda Belauans hamn; antogs den 21 augusti. Valdeltagandet var lågt, men 73 procent av de som röstade godkände. Folkomröstningen kanske inte avslutar det starka motståndet mot USA:s militarisering som har förts sedan 1979. Belau (Palau), en liten ö på 487 kvadratkilometer och 17 000 människor, är en del av U.S. Pacific Trust Territory. Belaus självständighet är begränsad men den har sin egen regering samt en konstitution. Belau är en viktig hamn för den amerikanska flottan.

Den 7 september 1979 godkände belauanerna med 92 procent en kärnvapenfri konstitution som skulle förbjuda den amerikanska flottans kärnvapenkapabla krigsfartyg att komma in i de belauanska hamnarna. Tre dagar senare, den 10 september 1979, presenterades det belauanska folket för ett andra utkast till en konstitution som var mer acceptabel för USA, med den icke-nukleära klausulen raderad.

Detta utkast kastades ut med 70 procents "nej"-röst. I juli 1980 bekräftades det första utkastet.

Det pro-U.S. Belauans regering skapade sedan en ändring av konstitutionen, kallad "Compact of Free Association", som skulle tillåta amerikanska krigsfartyg att använda belauanska hamnar. Sedan dess har belauanerna röstat fem gånger om Compact. I inget fall fick den de nödvändiga 75 procenten för att klara.

Sedan starten har kampen om den kärnvapenfria konstitutionen åtföljts av tilltagande våld och regeringsskandaler. Belauans president Haruo Remeliik mördades den 30 juni 1985 precis innan han offentligt skulle uttala sitt stöd för den kärnvapenfria konstitutionen.

Det var en brandbombning och huset till en författningsvänlig aktivist brändes. Tre dagar efter det sista förkastandet av Compact, den 3 juli 1987, tillkännagav president Lazarus Salli en finanskris, och sade att Belau nu skulle förlora mycket av sin amerikanska finansiering, och avskedade 900 av regeringens 1300 arbetare (cirka 25 procent av alla). avlönade arbetare i Belau). Detta gjorde att den redan ödelade belauanska ekonomin stannade.

Den 23 juli var det en utfrågning i den amerikanska kongressen där president Salli och en OEK-talare deltog. Medan Salli förklarade orsakerna till uppsägningarna sa OEK-talaren att han bara röstade för folkomröstningen för grundlagsändringen eftersom han fruktade för sitt liv. En rapport från amerikanska kongressforskare som upprättades strax efter drog också slutsatsen att hela processen var grundlagsstridig.

Folkomröstningen fördes till Belauans högsta domstol. Domstolen sa att den skulle avgöra ärendet senare, men vägrade att skjuta upp folkomröstningen. Trots väljarnas godkännande tror många att kampen för att hålla Belau kärnvapenfri kommer att fortsätta.

Fredsrörelser från Öst- och Västeuropa samarbetade för att skapa en kärnvapenfri korridor i Centraleuropa, baserat på Palmekommissionens förslag, med åtgärder som kulminerade i september 1987. Representanter från både Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien träffades den 4 januari i Nürnberg, BRD, och utfärdade följande gemensamma förklaring:

1987 ägde en stor gemensam aktion rum i Centraleuropa i Förbundsrepubliken Tyskland, i Tyska demokratiska republiken och Republiken Österrike för att skapa en kärnvapenfri korridor. German Peace Society-United War Resisters (DFG-VK), DDR:s fredsråd, CSSR:s fredskommitté och den österrikiska fredsrörelsen enades om att genomföra denna aktion.

Palmeförslagen rekommenderar en kärnvapenfri korridor som ett första steg mot universell nedrustning.

Slutet av augusti: ett internationellt invigningsevenemang i Stockholm anordnat av svenska aktivister; September 1987: två samtidiga nationella öppningsevenemang i Bremen, FRG och Stralsund, DDR. Åtgärden fortsatte i söder, i linje med den föreslagna 150 kilometer långa korridoren som skulle finnas i båda länderna; 5 september: två samtidiga nationella öppningsevenemang i Wien, Österrike och Ceske Budejovice, CSSR.

Nord- och södermarschen möttes samtidigt på båda sidor om gränsen mellan öst och väst den 19 september. Aktionen avslutades med två parallella internationella evenemang i Heilbronn och i CSSR (vid DDR-gränsen).

USA/NATO fortsätter att förgifta där de för krig

APRIL 19, 2022 CARTAGOCAT

Utarmat Uran ett klassiskt krigsbrott med fruktansvärda långtidskonsekvenser.

USA/NATO fortsätter att förgifta där de för krig, nu med utarmad uran (DU) ammunition. Drabbade länder är Kuwait, Irak, Syrien, forna Jugoslavien och förmodligen också Jemen, Libanon och Palestina Gaza, då USA sålt ammunition till Israel och Saudi Arabien. Man kan fråga sig hur NATO länderna ser på detta.

Utarmat uran (DU) är ett långsiktigt, livsfarligt kärnvapen som USA för närvarande använder. Ammunition med utarmat uran uppfyller definitionen av massförstörelsevapen i två av tre kategorier enligt U.S. Federal Code (Titel 50 Chapter 40 Section 2302).
På slagfältet har ammunition med utarmat uran tre signifikanta effekter på levande vävnad. Liksom med de fosterskador från USA:s användning av Agent Orange i Vietnam, blir nu effekterna av DU fosterskador i Kosovo och Irak snabbt kända.
1. Det är ett "kemiskt" tungmetallgift.
2. Det är ett "radioaktivt" gift.
3. Det har en partikel effekt på grund av de mycket små partiklarna som är 0,1 mikron och mindre.

Tjänstemän har bekräftat att den amerikanska militären – trots att de lovat att inte använda vapen med utarmat uran på slagfältet i Irak och Syrien – avfyrade tusentals skott med DU ammunition under två högprofilerade räder mot oljebilar i det av Islamiska staten kontrollerade Syrien i slutet av 2015. Luftanfallen markerar den första bekräftade användningen av denna beväpning sedan Irak invasionen 2003, där DU användes hundratusentals gånger, vilket satte igång uppror i lokalsamhällena, som påstod att det giftiga materialet orsakade cancer och fosterskador.

USA:s centralkommando (Centcom) talesman Maj Josh Jacques berättade för Airwars och Foreign Policy att 5 265 pansargenomträngande 30 mm skott innehållande utarmat uran (DU) sköts från Air Force A-10 fast vingade flygplan den 16 november och 22 november , 2015, när de förstörde cirka 350 fordon* i landets östra öken.

Major Douglas Rokke gick med i den amerikanska armén 1967 och tjänstgjorde i Vietnam. 1986 blev han instruktör i kärnvapen, biologisk och kemisk krigföring. Efter 1990 arbetade Rokke mycket med vapen med utarmat uran (uran-238) och blev en av Pentagons främsta experter på området.

1991 mottog Rokke en US Army Commendation Medal för enastående arbete som hälsofysiker inom området för uran förorening och sjukvård till veteraner från Gulfkriget. 1995 berömde den amerikanska armén Rokkes arbete som chef för projektet för utarmat uran och berömde honom som arméns "expert på effekterna av utarmat uran på slagfältet". Rokke prisades som en "framstående officer" och deras rekommendation var att "omedelbart befordra honom".

Rokke är nu en av världens mest uttalade kritiker av farorna med utarmat uran (DU) ammunition, och några i den amerikanska militären har nu försökt misskreditera honom. Han har utsatts för förolämpningar och hot för sin modiga hållning. Rokke turnerade nyligen i Australien för att förklara farorna.

Rokke betecknar användningen av DU-vapen som ett krigsbrott och ett brott mot mänskligheten. Under sina australiska föreläsningar hävdade han passionerat att hälso och miljökonsekvenserna av DU vapen är så stora att de borde förbjudas att användas överallt, och han anser att australiensare måste insistera på att amerikanska krigsfartyg aldrig kommer in i vårt territorialvatten.

Interna dokument visar att USA:s försvarsdepartement (DoD) har känt till de skadliga miljö- och hälsokonsekvenserna av radioaktiva vapen sedan 1943. Trots detta har DoD nekat medicinsk vård till personer som exponerats för DU, vägrat att städa upp i miljöröran de lämnat efter sig med dessa vapnen och har fortsatt att ljuga om de negativa hälsoeffekterna för människor som utsätts för utarmat uran.

Syftet med denna mörkläggning är att säkerställa den fortsatta användningen av uran ammunition (DU) i strid och under träning och testning, och att undgå juridiskt ansvar för den skada som orsakats. Rokke varnar för att australiensisk personal som var involverad i strid under Gulfkriget 1991 (där DU först användes i stor skala av den amerikanska militären), Balkankonflikterna under 1990-talet och nu senast i Afghanistan och Irak, redan kan vara sjuka.

De skadliga effekterna av exponering för DU inkluderar andningsproblem och neurologiska problem, hudutslag, cancer, njur- och lungskador, led- och muskelsmärtor, fibromyalgi, grå starr, minnesförlust, förändringar i RNA i DNA, som orsakar genetiska fosterskador och en mängd andra tillstånd förknippade med exponering för tungmetalltoxicitet och strålning.

Potentiellt är hundratusentals människor i Irak, Afghanistan, Balkan och andra platser redan sjuka eller kommer att bli sjuka på grund av exponering för DU-kontamination.

Rokke är själv har 40 % sjukpension och har fått diagnosen "reaktiv luftvägssjukdom på grund av sin yrkesexponering för U-238". Tester visade att han har 5000 gånger den normala strålningsnivån i kroppen; han har även problem med andningen, immunförsvaret och ena ögat. Han har genomgått 15 operationer i levern. Trettio medlemmar av hans DU-saneringsteam har dött.

Rokke betonade att syftet med krig är att döda och förstöra fiender, med liten hänsyn till långsiktiga miljö- eller hälsokonsekvenser. DU ammunition använder en solid stav av uran-238 som en höghastighets, kinetisk energi penetrator. De kan genomborra stridsvagnsarmering "som en het kniv genom smör". DU antänds vid sammanstötningen, vilket resulterar i en regn av brinnande DU som orsakar sekundära explosioner, bränder, skador och dödsfall; 60 % av U-238-penetratorn finns kvar som en fast bit uran som kan plockas upp av barn eller vuxna.

På 1950-talet blev US DoD intresserade av att använda DU-metall i vapen på grund av dess extrema densitet. Den amerikanska militären använder DU i M-16 maskingevär, klusterbomber, tankgranater och till och med i de enorma "bunker-buster" bomberna. DU-vapen är också förorenade med plutonium, neptunium och americium. Ett A-10 "tank buster" flygplan kan skjuta över ett ton dödlig DU mot sina mål varje minut.

Utarmat uran är biprodukten av urananrikningsprocessen under vilken klyvbart U-235 avlägsnas från naturligt uran för att göra kärnvapenbomber och reaktorbränsle. Det återstående uran avfallet är 99,8 % uran-238.

Med Termen "utarmat" antyder man att det inte är särskilt farligt, medan det i själva verket är en kemiskt giftig tungmetall (värre än bly eller kvicksilver) som också är radiologiskt farlig, då den antänds och brinner vid anslaget, skapar den små aerosol partiklar som avger alfa, beta och gammastrålning.

Dessa partiklar kan vara så små att även de modernaste gasmaskerna inte kan hindra dem från att komma in i ett offers lungor. De kan bäras av de rådande vindarna över långa avstånd, och har en radioaktiv halveringstid på 4,5 miljarder år och utgör därigenom ett långsiktigt hot mot människors hälsa och miljö genom att förorena luft, mark och vatten.

Mer än 15 länder är kända för att ha DU-vapen i sina militära arsenaler, de är Storbritannien, USA, Frankrike, Ryssland, Grekland, Turkiet, Israel, Saudiarabien, Bahrain, Egypten, Kuwait, Pakistan, Thailand, Irak och Taiwan. DU-vapen sprider sig snabbt till andra länder.

Rokke avslöjade att DU-vapen också har använts på träningsbanor i Vieques (Puerto Rico), Okinawa (Japan), Saudiarabien, Kuwait, inom USA, och nu kan komma att användas på träningsbanorna i Lancelin, västra Australien.

Rokke fick i uppdrag att leda ett team för att rensa upp föroreningen som lämnades efter av utarmat uran under Gulfkriget 1991. Vad han fann var en toxikologisk och radiologisk röra bortom allt förstånd. Han upptäckte att läkare och sjuksköterskor inte visste hur de skulle hantera de medicinska fall de såg, och det fanns helt enkelt inget sätt att behandla alla offer eller att städa upp i röran som lämnats USA lämnat efter sig. "Hur begraver man hela Irak i ett hål?", frågade han. "Hur begraver man hela Afghanistan i ett hål?"

Av de 700 000 amerikanska soldater som befann sig i Persiska viken under kriget 1991, är mer än 200 000 handikappade av effekterna från Gulf War Syndrome, ett tillstånd som tros vara orsakat av exponering för DU-strålning, såväl som faktorer som inkluderar exponering för kemiska ämnen, biologiska ämnen, bekämpningsmedel, immunisering mot mjältbrand och andra sjukdomar och exponering för föroreningar från oljebrunnar.

Under kriget 1991 sprängde amerikanska styrkor Saddam Husseins lager av kemiska och biologiska vapen, vilket enligt Rokke var som att "slå sönder en isbit med en hammare". Dödliga nervgifter blåstes tillbaka över de amerikanska trupperna och alla som hade oturen att vara i vägen.

USA vill inte förlora DU-ammunition från sin arsenal, konstaterar Rokke. Ett internt US Army memorandum från 1991 uppmärksammade hur effektiva dessa vapen var mot irakiskt pansar, men varnade att om dessa vapens hälso och miljöpåverkan blir allmänt känd, kan deras användning bli politiskt oacceptabel och de kan tas bort från arsenalen. Därför drog promemorian slutsatsen att denna "känsliga fråga bör hållas i åtanke när stridsrapporterna [om DU] skrivs". Rokkes tolkning av detta är att Pentagon styr sin personal att ljuga.

Rokke säger att han inte kommer att ljuga. Han beskriver sig själv som en patriot som älskar sitt land och en militär som kommer att utföra sitt uppdrag att städa upp DU-röran. Som sådan är det hans plikt att fortsätta tala ut om farorna med utarmat uran.

FN:s kommission för mänskliga rättigheter har kategoriserat DU-vapen, tillsammans med kärnvapen, kemiska och biologiska vapen, napalm och klusterbomber, som ett "vapen med urskillningslös effekt". Irakier lider redan av en mängd hälsoproblem på grund av DU, och dessa kommer bara att öka under det kommande decenniet.

 NATO och Irak

Enligt Dahr Jamail har "De amerikanska och brittiska militären använt mer än 1 700 ton utarmat uran i Irak i invasionen 2003 (Jane's Defense News, 4/2/04) – utöver 320 ton som användes under Gulfkriget 1991 (Inter Press Service, 3). Bokstavligen varje person i ortsbefolkningen som jag någonsin har pratat med i Irak under mina nio månaders rapportering därifrån känner någon som antingen lider av eller har dött i cancer.

I Fallujah, Irak, som drabbades av två massiva amerikanska militäroperationer 2004, har så många som 25 procent av nyfödda spädbarn allvarliga fysiska avvikelser. Cancer talen i Babil, ett område söder om Bagdad, har ökat från 500 fall under 2004 till mer än 9 000 2009. I vissa studier av amerikanska soldater som fick normala barn före kriget, föds nu 67 procent av efterkrigstidens barn med svåra defekter – saknade hjärnor, ögon, inre organ, ben och armar och blodsjukdomar.

"Utarmat uran används för militära ändamål i flera länder både som ammunition och pansarplätering (Bleise et al., 2003). På grund av den höga densiteten, hårdheten hos metallen och pyrofora egenskaper har DU använts i stor utsträckning som pansarbrytande ammunition. Flera rapporter har publicerats om DU-kontamination i samband med användningen av stora mängder DU-penetratorer under krigstid som i

• Kosovo (Danesi et al., 2003b; Danesi et al., 2003a; Salbu et al., 2003a, Salbu et al. ., 2003b)
• Serbien-Montenegro (McLaughlin et al., 2003)
• Bosnien och Hercegovina (UNEP, 2003; Wang et al., 2016a)
• Kuwait (Salbu et al., 2005a, Salbu et al., 2005b)
• Irak (Gerdes et al., 2004)
• Syrien (Oakford, 2019)

På alla dessa platser har en del av DU-föroreningen identifierats som DU-partiklar, förutom i Irak och Syrien där ingen information om partiklar verkar finnas tillgänglig. Stora mängder DU ammunition har också förorenat militära provningsplatser och deras omgivningar (Buck et al., 2004; Cheng et al., 2009; Handley-Sidhu et al., 2008, 2009a, 2009b)."

Som om det inte är illa nog att förstöra ett land och dess kultur, vad sägs om att förstöra dess framtid och dess barn? Jag vill skrika ut det från hustaken! Vi är medskyldiga till sådana enorma brott att jag har svårt att hitta ord för att beskriva hur jag känner inför dessa brott som begåtts i mitt namn! I den "civiliserade" världens namn?

"Glöm olja, ockupation, terrorism eller till och med al-Qaida. Den verkliga faran för irakier nuförtiden är cancer. Cancer sprider sig som en löpeld i Irak. Tusentals spädbarn föds med missbildningar. Läkare säger att de kämpar för att klara av ökningen av cancer och fosterskador, särskilt i städer som utsatts för kraftiga amerikanska och brittiska bombardement." — Jalal Ghazi, för New America Media

Brittiska och amerikanska myndigheters uttalanden om att utarmat uran är ett "konventionellt" vapen motsägs av fakta

Brittiska och amerikanska myndigheters uttalanden om att utarmat uran är ett "konventionellt" vapen motsägs av fakta

• Vapen med utarmat uran (DU) uppfyller definitionen av massförstörelsevapen i två av tre kategorier enligt U.S. Federal Code Title 50 Chapter 40 Section 2302.
• Sedan 1991 har USA släppt ut den radioaktiva atomiciteten motsvarande minst 400 000 Nagasaki-bomber i den globala atmosfären. Det är 10 gånger den mängd som släpptes ut under atmosfäriska tester vilket motsvarade 40 000 Hiroshimabomber. USA har permanent förorenat den globala atmosfären med radioaktiva föroreningar med en halveringstid på 2,5 miljarder år.
• USA har olagligt genomfört motsvarande fyra kärnvapenkrig i Jugoslavien, Afghanistan och två gånger i Irak sedan 1991, och kallar DU för "konventionella" vapen när de i själva verket är kärnvapen.
• DU på slagfältet har tre effekter på alla levande system: det är en tungmetall "kemiskt" gift, ett "radioaktivt" gift och har en "partikel" effekt på grund av den mycket lilla storleken på partiklarna som är 0,1 mikron och mindre.
• Ritningen för DU-vapen är ett PM från 1943 från Manhattan Project till general L. Groves som rekommenderade utveckling av radioaktiva material som giftgasvapen – smutsiga bomber, smutsiga missiler och smutsiga kulor.
• DU-vapen är mycket effektiva kinetisk energi penetrator, men ännu effektivare biovapen eftersom uran har en stark kemisk affinitet för fosfatstrukturer koncentrerade i DNA.
• DU är kärnvapenkrigets trojanska häst – den fortsätter att skada och fortsätter att döda. Det finns inget sätt att rensa upp efter att det använts, och inget sätt att stänga av det eftersom det fortsätter att sönderfalla till andra radioaktiva isotoper i över 20 steg.
• Terry Jemison vid U.S. Department of Veterans Affairs uppgav i augusti 2004 att över 518 000 veteraner från Gulf eran (en 14-årsperiod) lider nu av medicinsk funktionsnedsättning och att 7 039 skadades på slagfältet under samma period.
• Cancer börjar med en (1) alfapartikel under rätt förhållanden. Ett gram DU är storleken på en punkt i denna mening och frigör 12 000 alfapartiklar per sekund.

Faktum är att Irak, Jugoslavien och Afghanistan är obeboeliga.

Kemiska vapenkonventionen (CWC), officiellt konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen och om deras förstörelse, är ett vapenkontrollavtal som administreras av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), en mellanstatlig organisation baserad i Haag, Nederländerna. Fördraget trädde i kraft den 29 april 1997 och förbjuder storskalig användning, utveckling, produktion, lagring och överföring av kemiska vapen och deras prekursorer, förutom för mycket begränsade ändamål (forskning, medicinsk, farmaceutisk eller skyddande). Medlemsstaternas huvudsakliga skyldighet enligt konventionen är att verkställa detta förbud, samt förstöra alla nuvarande kemiska vapen. Alla destruktionsaktiviteter måste ske under OPCW-verifiering.

Sverige tystas av USA och Nato

Ännu en artikel ur DAGENS ARENA Bild: ICAN / Clare Conboy

Nu träder FN-konventionen om förbud mot kärnvapen i kraft och blir internationell lag. 51 stater har ratificerat och 86 länder signerat konventionen. Samtidigt står Sverige för första gången någonsin utanför ett multilateralt nedrustningsavtal. Orsaken är starka påtryckningar, skriver företrädare för fyra fredsorganisationer.

2017, strax efter att FN:s generalförsamling, inklusive Sverige, godkänt konventionen om ett kärnvapenförbud, skickade USA:s dåvarande försvarsminister James Mattis ett brev till sin svenska kollega Peter Hultqvist. Mattis varnade för att om S-MP-regeringen undertecknar konventionen skulle det påverka försvarssamarbetet mellan USA och Sverige negativt. Allt sedan dess har regeringen vägrat att signera och lämna till riksdagen att ratificera avtalet.

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen har tvingat fram obekväma sanningar om den nya svenska synen på kärnvapen, där militära samarbeten med kärnvapenstater leder till en tystad svensk röst. Att Sverige ger vika för påtryckningar från kärnvapenstater innebär att vi inte agerar säkerhetspolitiskt självständigt. Det innebär en helomvändning av svensk utrikespolitik som tidigare varit mycket tydlig med sitt stöd för kärnvapennedrustning.

Sverige borde ta alla tillfällen som ges för att ta avstånd från kärnvapen.

Regeringens ovilja att skriva under konventionen förklaras officiellt med att konventionstexten är otillräcklig. Vi, tillsammans med många internationella experter, menar tvärtom att det är en bra konvention som kategoriskt förbjuder kärnvapen och alla former av aktiviteter som kan leda till deras tillverkning och användning. För första gången erkänns också kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser i ett avtal. Kärnvapenhotet är idag akut. Sverige borde ta alla tillfällen som ges för att ta avstånd från kärnvapen.

Sveriges historia innehåller viktiga hållpunkter i arbetet för nedrustning. I slutet av 1960-talet förhandlades icke-spridningsavtalet, NPT. Det mötte först motstånd men betraktas idag som en milstolpe för global säkerhet och stöds av alla svenska riksdagspartier. Sveriges beslut att inte ansluta sig till kärnvapenkonventionen är ett betydande skifte från denna svenska syn på integritet, politiskt aktörskap och nedrustningstradition.

Att FN:s kärnvapenförbud nu träder i kraft är något att fira. Konventionen är ett viktigt verktyg i arbetet för en kärnvapenfri värld, och tillsammans med konventionerna mot biologiska och kemiska vapen kommer det att utgöra det globala ramverket vi använder i arbetet mot massförstörelsevapen och för en säkrare värld. Sverige måste tydligt ta avstånd från alla former av kärnvapenengagemang genom att ansluta sig till kärnvapenförbudet samt använda detta verktyg för att stärka det humanitära perspektivet och därmed bidra till att stärka internationell nedrustningspolitik. Det öppnar upp för förändring och faktisk nedrustning, vilket nuvarande avtal inte är tillräckliga för att åstadkomma.

Att Sverige inte ansluter sig till FN:s kärnvapenförbud visar att politiken drivs på kärnvapenstaternas villkor. Det som behövs är en tydlig normförskjutning där kärnvapen ses som oacceptabla och där pressen på nedrustning ökar. Om man ser till historien så kommer Sverige sannolikt en dag att acceptera konventionen i sin helhet. Frågan är om vi väljer att göra det nu och vara en del av förändringen eller om vi väljer att ansluta oss längre fram, när andra stater redan banat vägen. Framtida generationer kommer att döma oss.

Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF

David Victorin, vice ordförande, Svenska Läkare mot Kärnvapen

Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet

Agnes Hellström, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Dessa fyra organisationer är medlemmar i International Campaign Against Nuclear Weapons (ICAN).

Daniel Ellsberg gav år
2017 ut boken "The Doomsday Machine", som beskriver hur världen flera
gånger tidigare varit mycket nära en kärnvapenkatastrof. Risken för en sådan
katastrof - i dagens spända politiska läge - har aldrig varit större. Detta
bekräftas av den internationellt respekterade amerikanska forskargruppen inom "Bulletin
of Atomic scientists", i deras senaste rapport.

År 2002 sade USA
ensidigt upp 1972 års ABM avtal (Anti-Ballistic Missile Treaty) Detta
avtal var avsett att begränsa stormakternas möjligheter att installera
missilsköldar som skydd mot vedergällning.

John Bolton -
president Trumps säkerhetsrådgivare - hotar nu även med att säga upp det så
kallade START avtalet (som utlöper 2021). Detta avtal (från 1991) begränsar på
ömse sidorantalet interkontinentala kärnvapenstridsspetsar till 1550.

I USA:s senaste
försvarsplan för kärnvapen (2018 Nuclear Posture) ingår en uppgraderingav USAs
kärnvapen på över "tusen miljarder dollar" (Sveriges försvarsbudget är
på 6 ca miljarder dollar). Målsättningen är att de amerikanska kärnvapnen ska
göras mer "användbara" och kunna användas även mot länder som inte har
kärnvapen.

Antalet NATO-länder som omringar Ryssland har sedan Sovjetunionens upplösning ökat från 16 till 29 länder. Samtidigt flyttar NATO fram sina militära bassystem allt närmare den ryska gränsen. Enligt SIPRI är USA:s med övriga NATO ländernas militära budgetar sammantaget 12 gånger större än Rysslands militärbudget.

Under det kalla kriget
(1960-1980 talet) tillämpades den så kallade MAD-doktrinen. Denna utgick
från att bägge stormakterna hade tillräcklig militär styrka för att kunna
vedergälla ett överraskningsanfall. Enligt amerikanska vetenskapsmän och
militäranalytiker (Se tidskriften Foreign Affairs, Keira Lieber, Daryl Press
samt "The Bulletin of the AtomicScientists" mars 2017 med flera) går
USAs militärdoktrin idag ut på att USA, i en krissituation, ska kunna gå
segrande ur ett kärnvapenkrig. Detta tänker man sig kunna ske genom att man
slår till först - det vill säga genom att iscensätta ett avväpnande så kallat
"förstaslaganfall" (Preemptive nuclear strike).

Victor Pozbihir, rysk
generalstabschef, drar samma slutsats. På en säkerhetskonferens (Moskva 26
april, 2017) framförde han officiellt ryska farhågor över hur USA - i ett
krisläge planerar för ett så kallat "avväpnande första kärnvapenanfall".

Ryssland förfogar över
ca 400 baser som är avsedda för långdistansrobotar vilka kan nå USA. Teoretisk
skulle USA kunna oskadliggöra dessa baser. Den varningstid som står till
Rysslands förfogande ligger på ca 10 -15 minuter. Men Ryssland har, liksom USA,
även tusentals kärnvapen som är avsedda för mer närbelägna mål.

Dessa kan inte
elimineras genom ett "förstaslag". Länderna i Europa (inklusive Sverige)
framstår därför som de stora förlorarna oavsett om USA själv inleder ett
"förstaslag", eller om ett krig startar genom en missbedömning eller om det
framprovoceras (genom till exempel en så kallad "falsk flagg"-incident) av
annan makt.

Är kärnvapenned-rustning nödvändig?

av Anders Romelsjö

Kärnvapennedrustning
är nödvändig

I en intervju på
Rapport kommenterade Daniel Ellsberg USA:s (följt av Ryssland) uppsägning av
INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty,). Avtalet slöts 1987
mellan presidenterna Reagan and Gorbatjov och där parterna enades om att
avveckla 2 700 medeldistansrobotar (räckvidd på 500-5 500 kilometer).

Det handlade om
kärnvapenbestyckade missiler vilka de två stormakterna haft stationerade i
Europa och som var avsedda för mål i Europa. USA:s eget territorium berördes
inte av detavtalet. Daniel Ellsberg sade följande - "Om en utplacering av dessa robotar
åter blir verklighet blir världen mycket farligare än den är idag - och läget
är redan ohållbart".

Här finns en adress att kolla upp! ANTINATOSÅNGEN!

https://soundcloud.com/current-tracks/nato-got-to-go

Förtroendekrisen i fredsfrågan måste lösas

DEBATT Det är dags att med folkligt engagemang och demokratisk organisering återuppbygga samhällets förmåga att vara mindre sårbart i kris, skriver företrädare för Nätverket mot Aurora 20 och Nätverket Folk och Fred.

Samtliga riksdagspartiers agerande i freds- och försvarsfrågan visar på en växande klyfta mellan partier och den folkliga opinionen. Det är dags att partierna talar om hur de ställer sig till svenska folkets vilja att kärnvapen avskaffas. De gäller inte minst att värdlandsavtalet med Nato utnyttjas av USA och andra länder för att påverka Sverige att inte skriva på FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Coronakrisen innebär att riksdagspartiernas försvarspolitik har visat sig vara missriktad. Det går inte att försvara sig med robotmissiler mot virus. Att föra krig och delta i bombningen i främmande länder leder till flyktingtragedier. Vad Sverige och världen istället behöver är samarbete över alla gränser för att lösa vår tids globala sociala och ekologiska kris.

Riksdagspartiernas enhälliga beslut att lägga ner den civila beredskapen ökade vår sårbarhet.

Riksdagspartiernas enhälliga beslut att lägga ner den civila beredskapen ökade vår sårbarhet. Det gjorde också beslutet att se försvaret av Sverige som mindre viktigt och istället satsa på militära insatser på andra kontinenter.

Partierna agerar så att de inte längre skapar förtroende för den förda politiken. Då är det dags att med folkligt engagemang och demokratisk organisering återuppbygga samhällets förmåga att vara mindre sårbart i kris. Något som är viktigt också i krig och även i vardagslag för att göra våra lokalsamhällen mer motståndskraftiga.

Särskilt illa är det om partier och vissa massmedier skapar yttre och inre fiendebilder. Så tycks man vilja inordna Sverige i ett stormaktsblock. Det är en hållning som leder oss allt längre bort från den politik som gav Sverige fred i närmare 200 år. Politiker kan på så sätt också utpeka inhemsk opposition mot den förda politiken som sätt att gå Rysslands ärenden. Det försvårar en saklig diskussion.

Vi undertecknare är med i två nybildade grupper: "Nätverket Folk och Fred och Nätverket mot Aurora 20. Bägge nätverken arbetar för fred, miljö och välfärd mot militär upprustning och värdlandsavtalet med Nato. De arbetar också för att Sverige skriver på konventionen om förbud mot kärnvapen.

Den första utåtriktade aktionen som Nätverket Folk och Fred startar 8 maj är att uppmana alla att skriva under namninsamlingen Utan bönder ingen civil beredskap! Det är ett krav som länge miljörörelsen, småbrukarorganisationer och solidaritetsrörelsen har drivit. Det får nu förnyad kraft när coronakrisen visar hur aktuellt det är och genom att fredsrörelsen sluter upp bakom kravet.

Nätverket mot Aurora 20 startar 11 maj en kampanj under de dagar som militärövningen Aurora 20 skulle ha pågått fram till 4 juni. Nätverket Folk och Fred genomför aktioner 11 maj och 30 maj mot samma övning.

Militärövningarna som kallas Aurora har inslag som bygger på värdlandsavtalet med Nato. Det för oss längre bort från alliansfriheten vilket är anledningen till att nätverken protesterar. Den nu inställda Aurora 20 ska enligt planen genomföras senare. Det motiverar till aktioner redan nu mot den kommande övningen. Protester som också riktas mot den fördubbling av militärbudgeten som riksdagspartierna med små nyansskillnader står bakom.

Vi uppmanar varje medlem i partierna, varje lokalavdelning, distriktsavdelning och gärna också rikspartier som tar fredsfrågan på allvar att ansluta sig till något av nätverken. Individer kan ansluta sig till Nätverket Folk och Fred som också har organisationer från folkrörelserna som medlemmar men ej partier. Detta nätverk som startats på initiativ av miljörörelsen för både fred på Jorden och fred med Jorden kommer att ordna återkommande möten i Sälen. Detta som motvikt till Folk och Försvars möten där Natovänner som önskar att alliansfriheten avskaffas och storföretagen fått alltför stort inflytande. Partier kan ansluta sig till Nätverket mot Aurora 20 som är inriktat på att motsätta sig värdlandsavtalet med Nato och verka för freden, miljön och välfärden.

Till varje parti och varje politiker som inte ställer sig upp för svenska folkets vilja att avskaffa kärnvapen och istället ägnar sig åt att väcka kalla krigsanda mot inhemsk fredsopinion till liv vill vi säga: Er tid är över nu. Skapandet av fiendebilder och era beslut har ökat Sveriges sårbarhet. Vi uppmanar nu till bred samling för en politik som kan försvara Sverige mot hot varhelst de kommer ifrån och med en alliansfri hållning som minskar sårbarheten.

Vi uppmanar särskilt till att Sverige moderniserar sin uppfattning om hoten i vår tid. Det är dags att ta civila beredskapen på allvar och säga adjö till ett samhälle där staten lämnar över ansvaret på individen och storföretagen för överlevnaden i händelse av kris. Det är dags för en folkrörelse över alla gränser som säger både fred på Jorden och fred med Jorden.

Ingalill Bjartén, Simrishamn, socialdemokratisk medlem i Fredskulturnätverket
Tord Björk, Kristianstad, medlem i Aktivister för fred
Michel Diaz Nocetti, Sollentuna, medlem i Nej till Nato
KG Hammar, Lund, medlem i Kristna Freds
Birgitta Hedström, Broddetorp, med i Jordens Vänners Bonde- och Urfolksutskott samt Odlarföreningen Små Frön.
Thorsten Laxvik, Edsele, jordbrukare
Britta Ring, Stockholm, medlem i Kvinnor för fred och Gemensam välfärd
Roland von Malmborg, Saltsjöbaden, ordförande för Gröna kristna
Birger Schlaug, Vingåker, grön bloggare